Diagnos!

K har precis varit hos läkaren och fått svar på de extra proverna som har tagits för att hitta orsaken till de få och orörliga spermierna.

Ingenting hade de kunnat hitta i blodproverna, men när läkaren gjorde den fysiska undersökningen så upptäcktes ett åderbråck på pungen. Detta kan tydligen vara en möjlig förklaring - fast man vet inte säkert. I vilket fall ska K opereras så snart remissen kommer fram.

Läkaren hade sagt att "att vi har upptäckt det här kanske inte kan ge er ett första barn, men om ni vill ha ett till så kanske". Jag tycker att det var en snäll läkare, som tror att vi ska lyckas med IVF inom några månader (eller hur lång tid det nu tar för remissen att komma fram och operationen att ske).

Tänk om det är så enkelt att en liten operation kan fixa det! Så spermierna börjas frodas efter operation och vi helt plötsligt blir superfertila. Underbara tanke:) Det skulle verkligen vara ödets ironi att man kämpar i flera år för första barnet och går ner sig i IVF-träsket och sen blir de nästkommande till "hur lätt som helst" (Som jag hatar när folk säger så. Det är INTE "hur lätt som helst" att "skaffa" barn)

Jag måste bara gnälla lite också: Det har tagit mer än fem månader från det att Ks prover visade avvikande resultat till att någon har undersökt honom ordentligt. Räknar man från den månad jag ringde och bokade tid för utredning har det tagit åtta månader. Läkaren hade tydligen kollat in var vi stod i landstingskön för IVF också: juni nästa år. Att det ska ta sån tid! Och med tanke på att jag är drygt 32 är ju tid knappast något vi har massor av.

Jag hoppas bara att det går fortare för K att få opereras.