Inget mer brunt, inget mer rosa. Ingen smärta. Fortfarande ömma bröst. Så jag är tillbaka på hästen igen. Och hoppas. Idag är det en vecka och en dag tills VUL.
Vi har försökt få barn sedan oktober 2008. Jag kommer fortfarande ihåg det spännande pirret i magen första gången vi hade sex utan skydd. "Nu kanske det blir barn, VÅRT barn" Det blev inte så.. istället ploppar ungar ut till höger och vänster om oss och vi står kvar och stampar. Började utredning i november 2009, påbörjade ett första IVF i februari 2010. Det resulterade i minus i april, men också 3 st bebismöjligheter i frysen. I juni tinades allesammans för ett FET, inget såg bra ut, efter ytterligare en dags lång väntan fick vi tillbaka ett, dessvärre blev det minus - igen. IVF2 gick igång den 11:e augusti. Den 26:e September fick vi ett positivt testresultat. Vi ska bli föräldrar!
Skönt, vad glad jag blir :)
SvaraRaderaDet kommer gå bra. Försök njuta av den här tiden.
SvaraRaderaSnart har det gått en vecka till!
SvaraRaderaSkönt att det inte kommit mer blod! Lycka till på VUL!
SvaraRaderaHej, hamnade på den här sidan av en slump och blev fångad... Hoppas allt går bra och skönt att du mår bättre. Förstår att du längtar till VUL...
SvaraRadera