När ska man berätta den här nyheten på jobbet? Ska man vänta tills det syns, eller leder det bara till en massa snack bakom ens rygg?
Jag är lite obekväm med att berätta innan rutin-UL, men vi kommer inte göra det förrän 19+5 och överallt läser jag att det börjar synas i vecka 20 på förstagångs gravida. På mig kanske det t o m syns tidigare. Det vet man ju inte.
Klart man kan väl låtsas att man har ätit lite mycket under julen men man vill ju inte att arbetskompisarna ska tycka att man väntat så länge så de blir satta på pottkanten heller.
Och chefen...när berättar man för henne? Min chef jobbar inte i samma land som jag, så där är inget problem med om det syns eller inte. Men hon har bokat in ett möte med mig dagen efter rutin-UL. Det känns lite taskigt att jag ringer henne på eftermiddagen och säger "Just det ja, jag tänkte bara jobba i fyra månader till". Men jag vill inte berätta för tidigt för henne heller, för hon ÄLSKAR barn och trumpetar ut för hela företaget när hon får reda på att det är barn i antågande. Jag vet inte om det går att få tyst på hennes trumpetande. Kanske om jag säger att jag inte vill att alla ska veta.
Nu ska ju allt gå bra, så egentligen borde jag ju inte oroa mig för att hon berättar. Det är nog återigen det där att jag vill ha ett kvitto på att allt är ok innan jag säger något till någon. Det blir så jobbigt om alla omkring en vet, om det skulle skita sig. Eller om rutin-UL visar en hemsk missbildning som inte går att leva ett anständigt liv med.
Fundera fundera fundera
Optimera din smådelstvätt
1 månad sedan
Jag var beräknad till 23 maj och berättade först i början av januari efter julledigheterna och inte ens då misstänkte någon något på mig. Det ser ju så olika ut och man vet inte i förväg. Du märker ju om det blir ohållbart om du nu till en början vill hålla det hemligt ett tag till. Då är det ju bara att ta ett nytt beslut och berätta. Oroa dig inte så mycket för det!
SvaraRaderaJag hade tänkt att vänta mycket längre med att berätta, men sen blev det så att jag berättade för min chef i v.13. Det berodde framför allt på att han skulle gå på semester och jag var orolig för att det skulle hinna börja synas innan vi sågs igen. I efterhand kändes det skönt för jag började bli rund om magen ganska tidigt (även om jag nog tyckte att det syntes mer än vad det egentligen gjorde). Sedan berättade jag för resten av gruppen i v.16, det blev liksom läge att det kom upp. Och då sa ju alla "vi hade anat det"...
SvaraRaderaJag tycker inte man ska känna skyldighet att berätta för någon innan man själv vill. På mitt jobb måste man anmäla minst två månader innan man tänker gå på föräldraledighet.
SvaraRaderaI mitt fall har dock min närmaste chef varit informerad genom hela IVF-resan. Jag valde att berätta för honom eftersom jag skulle behöva vara ledig med kort varsel. Det visade sig att han och hans tjej också hade gjort IVF för att få sin då ganska nyfödda son... Så han hjälpte till att täcka upp när jag låtsades vara sjuk, men egentligen hade permission för läkarbesök.
Skit samma ifall dina kollegor eller chef tycker att du har väntat onödigt länge! Det är ditt beslut helt och hållet.