VÄNTA barn

Just nu går jag och väntar tills graviditetstickern slår om till vecka 12+0, så vi har passerat den kritiska gränsen. Men jag vågar inte berätta för någon kompis om graviditeten innan vi har gjort ett till ultraljud. Så det går jag också och väntar på. Och så väntar jag på rutin-ultraljudet. Och på första sparken. Och på att gravidmagen ska ge sig till känna.

Men mest av allt väntar jag på att det ska bli den 31:a maj (eller 1:a juni beroende på vem man frågar) så vi äntligen ska få träffa vår älskade bebis. Då har vi väntat på honom/henne i 27 månader. Snacka om att VÄNTA barn.

(200 dagar idag!)

Uppdatering: Jag gjorde nog en konstig räkneoperation när jag kom fram till 27 månader, 31 månader ska det vara. Men det är i sammanhanget rätt oviktigt. Nu är vi ju faktiskt på väg! Det finns par som har väntat längre, mycket längre än vi, så jag menar inte att klaga. Jag vet att vi i IVF-sammanhang har haft en himla tur. Jag tycker bara att det var en lustig reflektion när man pratar om att man väntar barn. I vårt fall är ju graviditeten mindre än en tredjedel av den tid vi har väntat och längtat. Och så finns det människor som gnäller på att en graviditet är så låååång....