Min mamma frågade för några dagar sedan om jag var intresserad av att kolla igenom mina och mina syskons gamla bebiskläder i vår. Och jag svarade Ja!
Jag känner inte riktigt igen mig själv, ända sedan jag flyttade hemifrån har jag i möjligaste mån velat köpa nytt nytt nytt. Medan jag var student gick jag någon slags medelväg och accepterade vissa gamla grejer från släktingar mycket motvilligt. Men sen jag började tjäna egna pengar har jag tackat nej till det mesta, ibland utan att ens titta på det. (Jag kommer från en familj av samlare så det finns stora lager att titta i)
Och nu detta...helt plötsligt är jag tacksam för min mammas ekorrfasoner och tycker att det är mysigt att min mamma har sparat våra gamla grejer. Att klä vår lilla bebis i en bebiströja som jag eller min bror hade för 33 år sedan känns som en charmig kontakt med historien.
Optimera din smådelstvätt
1 månad sedan
Från mig finns det nog inte mycket kvar tyvärr:( Det måste vara jättekul att ha.
SvaraRaderaKramen!
Visst är det kul att ha något kvar :)
SvaraRaderaEn kul grej är en röd kaninkudde som min syster var först ut med att ha, 1967! Fick den av hennes yngsta son i julklapp, traditionen hålls levande :)
Ha en fin helg, kram