Tänk positivt

Min lilla syster sa en lite kloka grejer till mig för några dagar sedan: "Men tillåt dig själv att njuta och känna dig pirrig! På ett sätt är ju detta IVF ert första försök, ni försöker att skapa barn för första gången, glöm historien, nu försöker ni för första gången igen."

Och på ett sätt är det ju det, det är ju första gången vi försöker få barn på det här sättet, så egentligen borde man ju damma av det där pirret igen. Det är ju genom det gamla vanliga sättet vi vet att det inte fungerar. Det här sättet har vi ju aldrig provet förr!

Hon fortsatte med mer klokheter: "Ha förväntningar, var glad, planera. Om det går åt helvete kommer fallet bli lika långt oavsett om du har gått och tänkt att det kommer aldrig fungera eller om du har börjat planera barnkammaren. Enda skillnaden att du kommer ha mått bättre under tiden om du har tillåtit dig själv att titta framåt. På samma sätt kommer glädjen vara lika stor om det går bra, men du kommer ha mått bättre under tiden du väntar om du har tänkt positivt"

Tänkvärt, men jag vågar nog inte tänka mig in i den bästaste av situationer iaf. Känns som att det är jädrigt långt bort att det ens blir något befruktat ägga att sätta tillbaka.