torsdag 18 november 2010

Graviditetsbesked

Fick precis reda på att en av mina kompisar är gravid. En av dem som blev med barn lätt som en plätt i slutet på 2008, när vi började försöka. Nu ska de alltså ha sitt andra barn.

Jag trodde att jag skulle kunna bli glad för andras skull nu när jag själv är gravid. Men jag fick ett sting i hjärtat när jag fick veta. På exakt samma sätt som förra året. Samma avundsjuka. Samma varför ska det vara så lätt för dem och så svårt för oss?

Kommer den känslan någonsin släppa? Jag tror inte det. Det är jobbigt. Det vore skillnad om jag kände att den här barnlöshetscirkusen hade gett mig något i form av en mer utvecklad personlighet, men det har den inte. Jag har bara blivit en mer cynisk, mer avundsjuk människa. Och de dragen stannar kvar.

Sen finns det en aspekt till. Jag tänkte att i det kompisgänget (där alla iofs har barn redan) blir jag ensam om graviditet fram till i vår. Nu är hon gravid och en månad före, så vi blir bara en i mängden iaf. Fast vi har väntat så jäkla länge på det här. Det är en dum tanke, jag vet. För mig och K är det här ju det största som har hänt. För oss är vi ju inte en i mängden. Och skit samma hur det är i ett kompisgäng, det är ju inte dem vi lever med. Men ändå... Hon fick vara ensam om sin första graviditet. Jag blir avundsjuk - igen.

Känns sorgligt att jag känner såhär när det ju finns en grej som är bättre än någonting någonsin har varit. Jag är GRAVID! Tänk att ha fått hennes graviditetsbesked efter ett andra misslyckat IVF. DET hade varit helvetet på jorden. Skitsamma att jag inte är ensam om graviditetscentrum. Jag är iaf gravid. VI ska faktiskt få ett barn. Det är ju det viktigaste av allt. (Och vem vet, hennes graviditet kanske gör att alla som ska berätta hur läget är med graviditeter berättar det för henne och inte för mig).

3 kommentarer:

  1. Förstår dig precis. När man har väntat så länge som du har så vill man vara uppleva sin graviditet utan att alla andra ska berätta för en hur man ska må och känna, de som kan "allt"....
    Njut av din/eran graviditet och det är nog många som verkligen gläds med er(som jag)och vet hur länge ni har väntat.
    KRAM!

    SvaraRadera
  2. Men du, det är hemskt även efter man blivit gravid. Men jag måste säga att det känns lite lättare när bebben är här! Fast min mage knyter sig ändå fortfarande när jag tror att ett graviditetsbesked är i antågande. Jag har försökt rannsaka mig själv och det bästa jag kan komma på är att det är för att det tidigare är förknippat med så mycket ledsamhet. Det blir ju också så dubbelt för man vill ju inte att andra ska ha det som man själv haft det...

    SvaraRadera
  3. Jag kände precis sådär när jag fick reda på att min svägerska också var gravid. Både avundsjukan över att hon blev gravid så lätt igen, besvikelsen över att "bli en i mängden och skammen över att inte kunna glädjas för deras skull trots att vi faktiskt är gravida. Men nu har det faktiskt gått över (trots att det tog ett tag) och jag tycker bara att det är roligt. Vi kommer ju att vara lediga samtidigt och vårt barn får en precis jämngammal kusin. Hoppas att den känslan också kan växa fram för dig.

    SvaraRadera