Jag har börjat tro att det här försöket kommer funka och då drar tankarna iväg med mig.
En återinsättning den 11:e som blir till ett plus, kommer bli en bebis i mitten på juni 2011.
Jag kommer vara i vecka 12 i början på december och kan alltså berätta på jobbet på julfesten.
Herregud jag har redan börjat tänka ut vilka jag ska hålla tyst om det till efter v. 12 och vilka som har rätt att veta att nu har det äntligen funkat.
Och jag avskyr mig själv som inte kan hålla tankarna i styr, som inte kan slappna av och ta dagen som kommer och se vad som händer.
Min logiska sida VET att när jag har gjort upp för mycket planer mår jag skit när de går i stöpet (det var exakt vad som hände förra IVFet) och ändå är det som att drömmarna tar tag i mig och drar med mig till önskningarnas lala-land, där det här kommer resultera i en underbar härlig bebis. Det är bara fråga om 40 veckors graviditet nu.
Optimera din smådelstvätt
1 månad sedan
Under mina ivf (och under lite andra jobbiga saker i livet) så har jag tänkt att det är lika bra att tro det bästa och ev må dåligt senare, än att må dåligt i onödan och i värsta fall två gånger (i förväg och när man vet). Vet inte hur det är för dig, men jag hoppas i alla fall att du inte ska behöva må dåligt alls denna gång utan att det bara blir ren och skär lycka. Kram.
SvaraRadera