IVF2 Ruvardag 6

Tiden går sååååå långsamt.

Känns som att förväntningarna byggs upp för ett crescendo på testdagen. DÅ kommer vi äntligen få besked och det bara måste bli ett plus. Just nu kan det gå åt båda hållen. Det är för tidigt för att känna symptom och det är för tidigt för mens. Men jag har en positivare känsla den här gången. Kanske för att jag var "gammal i gården" och kanske för att efter två försök med 30% i varje då har ju faktiskt majoriteten lyckats. FAKTISKT!

Vi har pratat mycket om barnlösheten och om våra förhoppningar, framförallt kring tiden för sprutorna och äggplock och återinsättning men just nu säger vi inget alls om pluset vi hoppas på om tio dagar. På ett sätt är det skönt för vad ska vi säga som inte redan är sagt? Samtidigt skulle jag behöva höra från varenda människa i hela universum och särskilt från K VARENDA dag fram till testdag att det finns en positiv känsla kring det här försöket. Att det äntligen är vår tur!