Jag fick låna den här boken av en kompis och har nu läst hela. Och jag kan inte riktigt bestämma mig för om jag gillade den eller inte. Faktum är att jag fick lite prestationsångest av den. På ett ställe stod bland annat att författarens erfarenhet var att kvinnor som tänker "Det ska nog gå bra, människor har ju i alla tider fött barn, då kan ju jag också" inte alls fick så lyckade förlossningar. Hon menar istället att man måste träna träna träna på andning och avslappning och t o m att krysta.
Det är ju exakt den inställningen jag har till förlossningen - att det inte är något att vara rädd för, för min kropp kommer fixa det när det väl händer. Och nu är det inte så?
Jag fick låna en DVD också med andningsövningar, ska försöka kolla på den någon dag, för jag hade rätt svårt att förstå skillnaden mellan att andas djupt och högt upp när jag bara läser beskrivningarna.
Jag gick faktiskt den kursen innan min äldste föddes, och jag tyckte att det var skitbra. Jag höll mig hemma rätt länge med hjälp av andningen, var öppen sex eller sju centimeter när vi kom in. Och när det gäller att kvinnor som tänker att det ska gå bra, så håller jag nog lite med... Jag var nämligen en sån, och jag chockades av hur jävla jobbigt det var. Jag tror att det är bättre att bli skrämd innan och tycka att det är ganska lätt istället, och inte tvärtom. Men alla är olika och har olika förlossningar. De flesta tycks ändå tycka att det är helt ok att föda barn och jag hoppas att du tillhör den kategorin sen :-)
SvaraRaderaJag gick också den kursen och jag hade stor nytta av andningsövningarna när det väl var dags, men jag tränade nästan ingenting innan. Jag tänkte att min kropp skulle veta vad den skulle göra vid förlossningen och för mig stämde det bra. Jag chockades inte alls av hur jobbigt det var, jag gick in i nån sorts superkoncentration och hann aldrig tänka. Först efteråt kom känslorna, många läskiga tänk om-tankar. Jag håller med Maria, alla förlossningar är olika och de flesta sker på ett sätt som får många kvinnor att vilja göra det igen.
SvaraRaderaFör mig var det som anonym - jag hade testat andningsövningarna innan, men inte övat särskilt mycket utan jag tänkte att "det löser sig nog". Min tanke var att man har ju faktiskt duktiga barnmorskor som hjälper en också. Och det gick bra tyckter jag.
SvaraRaderajag fick låna boken, dvd.n och ett litet kompendium. Jag läste bara kompendiet, jag hade tänkt se dvdn med men hann inte. Men jag tyckte inte edt var något som inte barnmorskan på ff-kursen inte sagt redan. Men det viktigaste är väl att andas. Sen hur tyckte jag inte spelade så stor roll på förlossningen, det gick lite per automatik.. jag hade önskat att nån lärt mig vad jag skulle krysta med däremot..
SvaraRaderaGick kursen i 8 månaden, den gjorde hela världen av skillnad under förlossningen. Den och riktigt bra musik :)
SvaraRaderaJisses vad nära nu! All lycka till,
Kram
A
Vi är alla så olika och har olika upplevelser och olika förlossningar. Jag kollade DVD:n och övade en del på de olika andningarna, något som var helt meningslöst under min förlossning. Däremot hade jag en underbar förlossning så ta det lugnt! Prestationsångest utifrån en bok verkar onödigt. Jag vet många med din inställning som haft väldigt bra förlossningar. För egen del var "lösningen" att lyssna och ta till mig råden barnmorskorna gav mig - vilken kunskap och hjälp man kan få av dem!
SvaraRaderaMånga stora kramar!
Jag hade en positiv inställning till min första förlossning. Övade ingen andning eller krystning innan och det gick hur bra som helst. Man har ett team av kunniga barnmorskor hos sig och dom har gjort det där många gånger. Lita på din kropp och ta den hjälp du får, om du vill.
SvaraRadera