Det är märkligt. Man är så deprimerad så det känns som att ingenting spelar någon roll om vi inte får barn ena dagen och dagen därpå känns allt helt ok igen.
Där är jag just nu. På väg upp, med framtidshopp.
Kanske är det vetskapen om detta som gör att man tar sig upp ur de djupaste hålen, jag har upptäckt att jag mitt när jag gråter ögonen ur mig kan tänka. "Imorgon kommer det kännas bättre" - och det gör det nästan alltid.
Vet inte om jag ska beteckna mig själv som en obotlig optimist med pessimistinslag eller som en obotlig pessimist med optimistinslag. Jag föredrar nog det förstnämnda...
Optimera din smådelstvätt
1 månad sedan
Tror att det är en ren överlevnadsinstinkt att tänka att det blir bättre, man gör någon omedvetet val när man inte orkar vara på botten mer. Hoppas du kan må lite lite bättre snart, kram
SvaraRaderaMan måste låta sig må dåligt ibland och tycka att allt bara är skit. Förhoppningsvis så mår man snart bättre igen. Hoppas allt går vägen för er till hösten även om jag förstår att du tycker att det är en evighet dit.
SvaraRadera