Studiebesök på förlossningen

Var hos barnmorskan idag. Blodtryck ok, bebisens hjärtljud samma som för två veckor sedan (mellan 150 och 155), magen 33 cm. När hon kände på magen undrade hon om bebisen var vaken. "Inte vet jag" svarade jag, "den rör sig så konstigt nuförtiden. Igår var det full fart under kvällen men dessförinnan var det lugnt i flera dagar och kring påsk var det full fart men dagarna innan dess alldeles lugnt". (Jag har varit fruktansvärt uppstressad över detta. I onsdags tänkte jag ringa till förlossningen men precis efter att jag tänkt tanken har jag fått ett litet livstecken och därför skippat det)

"Oj då" sa hon, "ska se om jag kan få igång den". Så hon klämde och klämde och inget hände. Precis som när jag buffar på magen alltså. Även en kollega till henne kom in och klämde på min mage. Då kunde jag känna en liten svag spark men inga stora rörelser. Kollegan sa att hon absolut inte var orolig men tyckte att jag ändå skulle åka in och få göra en ctg så jag inte skulle vara orolig över helgen.

Så jag har varit på förlossningen under halva dagen idag. Fick först göra en ctg. Hjärtljuden började kring 150 och jag kunde känna lite sparkar precis när barnmorskan satte fast bältena. Sedan gick de ner till kring 135 och det hjälpte inte att barnmorskan kom in och klämde på magen, så jag fick ett glas juice och då kom den igång lite grann. Hjärtljuden gick upp till över 160 och jag kunde känna sparkar.

Barnmorskan passade också på att ta urinprov och kolla blodtrycket (som båda var bra). Innan jag kunde åka hem skulle jag även träffa en doktor, vilket innebar att jag fick vänta och vänta och vänta (och titta på bröllops-tv). Jag började så smått hoppas att jag skulle få se brudens entré, men naturligtvis blev det dags för läkaren precis då.

Hon kollade fostervatten och rörelser med ultraljud. Allting såg bra ut. Däremot kollade hon inte flödet i navelsträngen. Borde jag ha bett om det? Hursomhelst var jag mycket glad att det var min barnmorska som hade sagt att jag skulle åka in. Läkaren gav mig en obehaglig känsla av att jag var en gravid hysterika som slösade med hennes tid när allting såg bra ut.

Hon frågade om bebisen har en dygnsrytm. Och det har den haft, men jag tycker inte den har det längre. Jag gav henne som exempel att den i flera veckors tid har sparkat massor efter att jag varit uppe på toa på natten men numer så känner jag den inte ens. Det kan gå dagar med bara väldigt svaga fosterrörelser "Jaja, man får ju tänka på att det är trångt om utrymme nu" Varför ställde hon frågan, när mitt svar uppenbarligen inte spelade någon som helst roll?

Nu är jag iaf hemma igen och jag har känt flera sparkar under dagen och den senaste timmen så just nu är jag lugn. Får se vad som händer imorgon, eller på söndag om den lugnar ner sig igen.

Jag har googlat på svaga fosterrörelser, det verkar som att vissa utvecklingsstörningar kan ha det som första symptom. Jag hoppas att det inte är så. Jag hoppas innerligt att det bara handlar om en slö bebis som gillar att sova, men jag kan inte låta bli att undra varför den kan vara så lugn vissa dagar och sedan ha fotbollsfest i magen andra dagar? Och varför svarar den inte på några buffar på magen? Mest orolig är jag för att det är något fel med moderkaka eller syretillförsel eller något sådant. Samtidigt känns det som att hade de misstänkt det hade de väl kollat upp det? Då hade de väl gjort en flödesmätning på navelsträngen också?

Usch, det är nästan så jag skulle vilja få igång förlossningen snarast möjligt, återigen känns det som att bebisen skulle ha det bättre utanför magen där jag ser vad som händer än inuti där jag inte vet någonting.